Nog för att man går flera mil om dagen här, men idag kom jag äntligen ut på min första riktiga löprunda. Jag har ju vaknat av mig själv mellan sex och sju varje morgon, jag tror att jag måste ut och svira lite längre på kvällarna. Det kändes som det var evigheter sen jag sprang även om det faktiskt bara var en vecka sen hemma senast. 9.65 km blev det, på 56 minuter, vilket känns helt ok med tanke på 25 graders värme och en miljard rödljus.

Jag sprang längs Houston ut till västra stranden, sen följde jag parken längs vattnet förbi Chelsea Piers upp till 23:e gatan och sen tillbaka till Park Avenue och sen ner till mej igen. Benen var otroligt lätta och när man adderar kicken av att springa med lätta ben och att få springa på Manhattan så är det så att man nästan vill buteljera sina lyckokänslor och spara till hösten eller kanske sälja dem dyrt på Blocket.

(Haha, kolla in tanten som stretchar bakom mig)

Om det inte framgår på bloggen så har jag det väldigt väldigt bra här. Jag kan inte förstå att jag bara varit här i knappt 5 dagar, det känns som att jag hunnit med massor, utan att känna mig det minsta stressad. Idag trillar min lillasyster in och stannar en dryg vecka. Jag ser så mycket fram emot att visa henne stan.