Bara ett par hundra meter från vimlet på Broadway i SoHo ligger McNally Jackson Books och café. Här kan man köpa ”indieböcker” och fika. Bra tips när man vill bort från stressen. Idag åt jag frukost här.
Jag hade vid flera tillfällen läst om det här bageriet och deras kakor som tydligen skulle vara av en annan värld. Jag tog mig hela vägen upp till 74:e gatan (via 125:e, lär mig aldrig att kolla om tåget är local eller express innan jag går på) för att se vad the fuzz was about.
Att det ringlade en kö utanför bageriet förvånade mig lite, men jag borde ha lärt mig vid det här laget att allt som du läst ska vara bra innebär kö för att få testa.
Så, efter lång resa och kö så slog jag till på två kakor. En chocholate chip walnut och en oatmeal raisin. Påsen jag fick i handen vägde väl cirka ett kilo. Det här är inga spröda små rackare förstår ni. De är varma från ugnen när man får dem och de är tjocka, mjuka, saftiga och tunga. Ett litet hörn av varje och jag var mätt i timmar. Gott smakade de också såklart, men jag är rätt säker på att jag skulle kunna baka godare hemma.
Om man shoppar på Bleecker och blodsockret sjunker så kan man titta in på Milk & Cookies Bakery på Commerce street. En perfekt seg kaka och ett kallt glas mjölk. Ibland behöver det inte vara svårare än så.
Det är en temperatur som knappt letat sig upp över noll grader och klockan är 8 på morgonen. Men för att få lägga vantarna på en av de cronuts som kommer att säljas under dagen hos Dominique Ansel på Spring Street rekommenderas man ställer sig i kön minst två timmar innan dörrarna öppnas till bageriet. Och någon annanstans i världen kan man inte få smaka på den här hypade hybriden mellan den donut och en croissant.
Jag ska erkänna. Jag hade tankar på att testa en sån här godbit, det är ju rätt unikt ändå. Men jag är inte särskilt förtjust i varken donuts eller croissanter och någonstans måste det ju ändå finnas en gräns för galenskapen.
Jag läst någonstans att om Sex and the City hade spelats in på 10-talet så hade de inte ätit cupcakes från Magnolia utan Cake Pops. Det är det nya här. Kakor på en pinne. Bakad kakdeg, smulad och blandad med frosting rullas och sätts på pinnar som sen doppas i choklad och strössel. Ganska gott, smakar typ….kaka.
Lisa är lite tjurig för att hon ska åka hem i morgon. Så vad passade bättre än en frukost på Café Grumpy här i Chelsea? Så långt från Starbucks man kan komma i kaffe- och cafévärlden här. Och med en supermysig innergård där det totala lugnet infann sig.
Café Grumpy finns på fler ställen i stan, bland annat i Greenpoint, där ni som kan er Girls vet att Hannah började jobba i mitten av säsong 1.
Eftersom det har blivit lite dåligt med bloggande om sötsaker i år så vill jag ändå att ni ska veta att vi åt den här pajen idag. Vi köpte den på überamerikanska Hills Country Fried Chicken. Den heter The Cowboy pie och om man kunde gifta sig och spendera livet med en paj så är det vad jag skulle göra med The Cowboy.
Vi åt också en klassisk citronmarängpaj, men den hade ärligt talat inget att hämta i jämförelse.
