Etikettarkiv: Fika

Levain

Standard

20131228-225853.jpgJag hade vid flera tillfällen läst om det här bageriet och deras kakor som tydligen skulle vara av en annan värld. Jag tog mig hela vägen upp till 74:e gatan (via 125:e, lär mig aldrig att kolla om tåget är local eller express innan jag går på) för att se vad the fuzz was about.

Att det ringlade en kö utanför bageriet förvånade mig lite, men jag borde ha lärt mig vid det här laget att allt som du läst ska vara bra innebär kö för att få testa.

20131228-225904.jpg

Så, efter lång resa och kö så slog jag till på två kakor. En chocholate chip walnut och en oatmeal raisin. Påsen jag fick i handen vägde väl cirka ett kilo. Det här är inga spröda små rackare förstår ni. De är varma från ugnen när man får dem och de är tjocka, mjuka, saftiga och tunga. Ett litet hörn av varje och jag var mätt i timmar. Gott smakade de också såklart, men jag är rätt säker på att jag skulle kunna baka godare hemma.

Cronut craziness

Standard

Det är en temperatur som knappt letat sig upp över noll grader och klockan är 8 på morgonen. Men för att få lägga vantarna på en av de cronuts som kommer att säljas under dagen hos Dominique Ansel på Spring Street rekommenderas man ställer sig i kön minst två timmar innan dörrarna öppnas till bageriet. Och någon annanstans i världen kan man inte få smaka på den här hypade hybriden mellan den donut och en croissant.

cronut1

cronut2

cronut

Jag ska erkänna. Jag hade tankar på att testa en sån här godbit, det är ju rätt unikt ändå. Men jag är inte särskilt förtjust i varken donuts eller croissanter och någonstans måste det ju ändå finnas en gräns för galenskapen.

Cake Pops

Standard

Jag läst någonstans att om Sex and the City hade spelats in på 10-talet så hade de inte ätit cupcakes från Magnolia utan Cake Pops. Det är det nya här. Kakor på en pinne. Bakad kakdeg, smulad och blandad med frosting rullas och sätts på pinnar som sen doppas i choklad och strössel. Ganska gott, smakar typ….kaka.

20120713-134112.jpg

A Grumpy Morning

Standard

Lisa är lite tjurig för att hon ska åka hem i morgon. Så vad passade bättre än en frukost på Café Grumpy här i Chelsea? Så långt från Starbucks man kan komma i kaffe- och cafévärlden här. Och med en supermysig innergård där det totala lugnet infann sig.

20120713-133319.jpg

20120713-133329.jpg

Café Grumpy finns på fler ställen i stan, bland annat i Greenpoint, där ni som kan er Girls vet att Hannah började jobba i mitten av säsong 1.

Howdy, I think I wanna marry you

Standard

Eftersom det har blivit lite dåligt med bloggande om sötsaker i år så vill jag ändå att ni ska veta att vi åt den här pajen idag. Vi köpte den på überamerikanska Hills Country Fried Chicken. Den heter The Cowboy pie och om man kunde gifta sig och spendera livet med en paj så är det vad jag skulle göra med The Cowboy.

Vi åt också en klassisk citronmarängpaj, men den hade ärligt talat inget att hämta i jämförelse.

Mr Chocolate

Standard

Det finns en chokladkung i New York och han heter Jacques Torres. I en handfull butiker runt om på Manhattan och i Brooklyn kan du förse dig allt som har med choklad att göra.

Det här är utanför butiken i DUMBO i Brooklyn

Det här är vad man kallar en ”håll käften-dessert”. Eller Lunch.

Argo Tea Café

Standard

Att det finns Starbucks och coffeshops i var och varannat hörn på Manhattan går inte att ta miste på. Te-kulturen är inte lika etablerad. Själv väljer jag kaffe framför te alla gånger men jag kan ju ändå tipsa om ett bra te-café. Det heter Argo Tea Café och finns på sju olika ställen på Manhattan. Här kan man både fika och köpa med sig te i lösvikt.

Argo Tea café

Argo Tea café

Argo Tea café säljer te i lösvikt

The Elvis

Standard

Jänkarna är ju uppvuxna med jordnötssmör och det verkar vara någon form av trygghet för dem att få sätta tänderna i vitt formbröd med sylt och jordnötssmör emellan. Jag tycker att det är rätt gott med någon tugga, även om jag kanske inte riktigt förstår storheten med denna anrättning.

Peanut Butter & Co in Greenwich

I New York finns det såklart ett ställe för varje liten nisch och på Sullivan Street i Greenwich Village, precis söder om Washington Square Park, ligger Peanut Butter & Co Sandwich Shop. Där kan studenterna från NYU gå in och köpa sig en pb&j när de får hemlängtan. Eller köpa jordnötssmör i alla möjliga varianter. De har också goda kakor, pajer och annan comfort food på menyn.

Deras specialitet, som man kan se tillagas här, är The Elvis. Mellan två skivor vitt bröd brer man på tjockt med jordnötssmör, skivar en banan, lägger på rikligt med knaperstekt bacon, ringlar honung över och steker sen hela härligheten i rejält med smör. Serveras sedan med chips…och råa morötter. Yummie…

Think I’ll go inside

Standard

– Get ready for fall. Sorry to say it but that’s the way it is.

Grannen i hissen verkade säker på sin sak. Jag vet inte jag om hösten redan är här, men jag noterar att jag inte finner den försmak vi bjuds på helt oäven. Jag har alltid älskat övergången från sommar till höst och vemodet som kommer med den. I slutet av september brukar det ha gått över och jag ägnar resten av året fram till maj åt att vara bitter och förbannad på mörker och kyla.

Men just idag valde jag att omfamna hösten och gick ut på Manhattans gator med ett paraply stort nog att kunna skydda hela The Village mot det tunga och ihärdiga regnet som föll. Gatorna var nästan spöklikt tomma men de människor jag mötte log ändå nånstans i samförstånd där under sina paraplyer.

Jag åt en ordentlig brunch på Pulino’s som ännu en gång levererade i mat och service. Blåbärspannkaka med citronricotta och en side of bacon.

Jag gick på bio mitt på dagen och såg en väldigt intressant dokumentär om New York Times. Man fick följa medarbetare där under ett år och filmen tar upp frågeställningen om printmedias fortsatta överlevnad. Om mediefrågor roar er så tycker jag att ni ska se den, ty den var både allmänbildande och rolig.

Kaffet kom för en gångs skull varmt i en porslinskopp istället för iskallt i en plastmugg med sugrör.

Ledmotivet för dagen, och förmodligen för hösten som kommer, har varit Joshua Radins senaste platta som äntligen kommit till Spotify.

Sprinkle

Standard

Trodde ni att jag gett upp jakten på stans bästa cupcake? No no I tell you, jag kämpar tappert vidare, cupcake för cupcake. Idag var det Sprinkles tur. De hävdar att de är världens första cupcakesbageri och att deras cupcake alltså är originalet. De har länge varit väldigt stora på USA:s västkust och ganska nyligen öppnat i New York på Lexington och 60:e gatan, precis vid Bloomingdales.

Det här var utan tvekan den bästa cupcake jag ätit här, och kanske ever. Jag tog en med smaken ingefära/citron och den var vansinnigt god. Vi kan ha en vinnare i Sprinkles.

Eleni’s

Standard

Eleni’s rosa butik ligger i Chelsea Market i Meatpacking District. De har dels cupcakes men framförallt har de dekorerade kakor av olika slag och former. Nog inte så gott, men fint att titta på.

Den här choklad-cupcaken var god, men inte så mycket mer än så. Ja, jag börjar bli kräsen nu.