När jag är i New York på sommaren så är jag en storkund på Jamba Juice, de finns lite överallt och gör sjukt goda smoothies. Min favorit är Pomegrante Pick-me-up eller Peach Perfection.
Muggarna är så fiffiga att de är gjorda i någon form av frigolit vilket gör att smoothien håller sig kall och man slipper blöta händer från kondens. Jamba Juice frusna drycker är inte bara supergoda utan är faktiskt livsvikta för att hålla kroppen sval i hettan. Så det så. Livsviktiga.
Att det finns Starbucks och coffeshops i var och varannat hörn på Manhattan går inte att ta miste på. Te-kulturen är inte lika etablerad. Själv väljer jag kaffe framför te alla gånger men jag kan ju ändå tipsa om ett bra te-café. Det heter Argo Tea Café och finns på sju olika ställen på Manhattan. Här kan man både fika och köpa med sig te i lösvikt.
Jänkarna är ju uppvuxna med jordnötssmör och det verkar vara någon form av trygghet för dem att få sätta tänderna i vitt formbröd med sylt och jordnötssmör emellan. Jag tycker att det är rätt gott med någon tugga, även om jag kanske inte riktigt förstår storheten med denna anrättning.
I New York finns det såklart ett ställe för varje liten nisch och på Sullivan Street i Greenwich Village, precis söder om Washington Square Park, ligger Peanut Butter & Co Sandwich Shop. Där kan studenterna från NYU gå in och köpa sig en pb&j när de får hemlängtan. Eller köpa jordnötssmör i alla möjliga varianter. De har också goda kakor, pajer och annan comfort food på menyn.
Deras specialitet, som man kan se tillagas här, är The Elvis. Mellan två skivor vitt bröd brer man på tjockt med jordnötssmör, skivar en banan, lägger på rikligt med knaperstekt bacon, ringlar honung över och steker sen hela härligheten i rejält med smör. Serveras sedan med chips…och råa morötter. Yummie…
Ja ni fattar ju hur förutsägbart det är, men självklart är mitt hem fullt med saker som påminner mig om New York. Jag undrar hur det hade sett ut om jag faktiskt bott i New York, hade jag ändå fyllt hemmet med New York-prylar eller hade jag nöjt mig med att det fanns utanför dörren?
Så här ser det ut hemma hos mig.
Notera också gärna nyckelringen som jag fick när jag var på inspelning av Ricki Lake i New York hösten 2000, och har suttit i min nyckelknippa sen dess. Den har kilat stadigt med oräkneliga hemnycklar genom åren (tillsammans med Marge Simpson som varit med mig sen Kanarieöarna 1998).
Som jag nämnde så kommer jag att bo i The Meatpacking District i sommar. Det är en helt annan värld jämfört med Bowery men inte desto mindre härligt. Snacket går ju nu att Bowery är vad Meatpacking var för 15 år sedan. Alltså ett sunkigt och ruffigt område på väg att gentrifieras och moderniseras.
Den är filmen beskriver på 7 minuter hur Meatpacking gick från att vara just ett slakthusområde till att bli Manhattans trendigaste grannskap.
Jag älskar att varenda trottoar är ett antikvariat. Vare sig man är på Upper West Side……..
…..eller i Williamsburg….
…..eller downtown Broadway.
Tjohoo! Nu är det bokat och klart. Nästan 4 veckor i Meetpacking i sommar. I. Can. Not. Wait.
* Guess what! Summer’s arrived I feel the world’s on my side
The Brooklyn Bridge stretches below me
A billion souls all dying to know me
Well here I am! Loaded with promise
And knee deep in grace
What I want is here on my face and
I feel like I own the whole damn place
(Prefab Sprout)
Det här är så himla himla coolt. New York’s departement of record har nu tillgängliggjort över 870 000 foton från New York, som är tagna från mitten av 1800-talet och framåt och aldrig tidigare visats. Fantastiska bilder!
Tredje avenyn med City Hall i bakgrunden.
Delancey street 1908.
Målare på Brooklyn Bridge 1914, 31 år efter att bron först öppnade.
Korsningen 40th st och 6th Avenue 1940. Jag tänker att det KAN vara Roger Sterling som står där i hörnet och läser tidningen.
Grand Central Station 1937.
Här finns galleriet, men det verkar inte riktigt ha klarat anstormningen och intresset som det här har väckt. Titta istället här om du vill se fler bilder.
Jag är inget större fan av vintage, second hand och allt sånt. Jag tycker oftast att det luktar illa, känns creepy att nån annan svettats i kläderna innan och gud vet hur många loppor och bed bugs som bor i plaggen. Having said that, så kan jag absolut tycka att det är kul att knata runt på loppisar i New York för att kanske hitta några roliga smycken, tavlor eller prylar.
Den här loppisen hittade jag i somras på Avenue A i East Village och såna här små popups kan man hitta lite varstans.
Varje dag under sommaren så hittar man den här trottoarloppisen i hörnet av Bowery och East Houston.
Annars är det, precis som med brunchkulturen, helgerna som är högtidsdagarna för loppisletarna. Där jag i somras var på matmarknaden Smorgasburg vid vattnet i Williamsburg anordnar Brooklyn Flea på söndagar loppmarknaden Williamsburg Flea.
På lördagar från april till oktober finns Hester Street Fair i hörnet av Hester och Essex st i East Village.
Den mest kända loppisen i New York är Hells Kitchen Flea Market som man hittar varje lördag och söndag året om, beroende på väder i just Hells Kitchen på 39:e gatan mellan 9th och 10th avenue.
Skulle det ösregna så finns också inomhusloppisen The Antiques Garage på 25th street mellan 6th och 7th avenue, även den har öppet på helger året om.
Har ni hört talas om airpano.com? Man skulle kunna säga beskriva det som Goolge Maps på speed, och det är det närmaste man kan komma känslan att kunna flyga.
Perspektiven och upplösningen är helt makalösa och man kan zooma och styra hur man vill. Ge er ut på en tur nu på en gång! Klicka på bilderna, så kommer ni dit.
Bild: nycinspiration.tumblr.com
Den utmärkta New York-bloggen New York Inspiration har ett tumblr-konto. När jag verkligen vill drömma mig bort bland vackra bilder på New York så brukar jag gå in där och hänga ett tag.
Emmas New York 