Lisa är lite tjurig för att hon ska åka hem i morgon. Så vad passade bättre än en frukost på Café Grumpy här i Chelsea? Så långt från Starbucks man kan komma i kaffe- och cafévärlden här. Och med en supermysig innergård där det totala lugnet infann sig.
Café Grumpy finns på fler ställen i stan, bland annat i Greenpoint, där ni som kan er Girls vet att Hannah började jobba i mitten av säsong 1.
Man kan köpa kaffe överallt i den här stan. Men det absolut bästa, godaste och serverade med mest personlighet hittar ni på det här stället. Jag blir alltid glad och aldrig besviken efter ett besök här.
Och vill ni hitta hit, leta efter den här korsningen.
Att det finns Starbucks och coffeshops i var och varannat hörn på Manhattan går inte att ta miste på. Te-kulturen är inte lika etablerad. Själv väljer jag kaffe framför te alla gånger men jag kan ju ändå tipsa om ett bra te-café. Det heter Argo Tea Café och finns på sju olika ställen på Manhattan. Här kan man både fika och köpa med sig te i lösvikt.
– Get ready for fall. Sorry to say it but that’s the way it is.
Grannen i hissen verkade säker på sin sak. Jag vet inte jag om hösten redan är här, men jag noterar att jag inte finner den försmak vi bjuds på helt oäven. Jag har alltid älskat övergången från sommar till höst och vemodet som kommer med den. I slutet av september brukar det ha gått över och jag ägnar resten av året fram till maj åt att vara bitter och förbannad på mörker och kyla.
Men just idag valde jag att omfamna hösten och gick ut på Manhattans gator med ett paraply stort nog att kunna skydda hela The Village mot det tunga och ihärdiga regnet som föll. Gatorna var nästan spöklikt tomma men de människor jag mötte log ändå nånstans i samförstånd där under sina paraplyer.
Jag åt en ordentlig brunch på Pulino’s som ännu en gång levererade i mat och service. Blåbärspannkaka med citronricotta och en side of bacon.
Jag gick på bio mitt på dagen och såg en väldigt intressant dokumentär om New York Times. Man fick följa medarbetare där under ett år och filmen tar upp frågeställningen om printmedias fortsatta överlevnad. Om mediefrågor roar er så tycker jag att ni ska se den, ty den var både allmänbildande och rolig.
Kaffet kom för en gångs skull varmt i en porslinskopp istället för iskallt i en plastmugg med sugrör.
Ledmotivet för dagen, och förmodligen för hösten som kommer, har varit Joshua Radins senaste platta som äntligen kommit till Spotify.
Pulino’s är en av stjärnkrögaren Keith McNallys fem krogar i New York och den ligger här på Bowery, vid Houston bara ett par gator bort från mig.
Om man varit på någon av McNallys andra krogar (Pastis, Schiller’s, Balthazar eller Minetta Tavern) så känner man igen inredningen som på ett eller annat sätt alltid lutar åt fransk bistro. McNallys krogar är kända, inte bara för sin schyssta mat, utan också för den grymma stämning och service som det är på restaurangerna, när man än kommer.
Vi valde Pulino’s för lunch och tog deras luncherbjudande där man som kombo får halva storleken på valfri sallad och pizza från menyn.
Maten var superbra, pizzorna i världsklass och salladerna med spännande smaker som rabarber och rostad majs. Till dessert tog jag en frostad espresso med grädde, himmelskt god.