Café Habana

Standard

Habana på Elisabeth street är världsberömt för sina grillade majskolvar och om det är något tips jag fått inför New York så är det att för guds skulle inte missa dem. Jag har gått förbi massvis med gånger eftersom det ligger här i närheten, men igår slog jag till. De har bredvid den vanliga restaurangen också ett take away-ställe om man inte orkar med att vänta och köa som det annars innebär att få ett bord på Habana. Där kan man också slå sig ner i fönstret eller på bänkarna utanför, äta sin mat och studera livet runt stället som verkligen är en samlingsplats för allsköns människor varje kväll.

Min middag bestod av en Sloppy José och en av de världsberömda kolvarna. Sjukt gott, om än något i hetaste laget för min delikata tunga.

Dylans Candy shop

Standard

Ralph Laurens dotter Dylan står bakom den här godisbutiken i tre våningar som är helt bananas och väldigt amerikansk. Jag som gärna knarkar socker urskiljningslöst blev ändå inte sugen på nåt. Det finns inget här som innehåller färgämnen eller konserveringsämnen inom vad som är tillåten gräns i Sverige.

Godis för hunden. Såklart.

Godis om man bantar. Såklart.

Olika sorters fudge i lösvikt.

Det här är Dylan, porträtterad i godis. Såklart.

Roosevelt Island

Standard

Jag älskar att jag upptäcker nya saker man kan göra här hela tiden. Som att åka linbana över East River. Då hamnar man på Roosevelt Island, som tekniskt sett räknas till Manhattan men är en långsmal ö som ligger mellan östra Manhattan och Brooklyn. Linbanan är public transportation och jag kunde alltså åka med mitt Metro-kort.

Stationen för linbanan hittar man på 59:e gatan vid 2:a avenyn. Precis där Queensborough Bridge börjar. Och har man inget Metro-kort så kostar resan 2 dollar, enkel väg.

Själva åkturen tar bara 2-3 minuter men utsikten över East River, First Avenue och Manhattan är superbra och ganska unik. Så om man kan leva med att spendera några minuter i en gungande glasbur högt över floden så är det här verkligen ett hett tips.

Man kan åka tillbaka direkt eller ta en liten promenad på ön, som verkligen är lugna gatan jämfört med Manhattan.

 

Sprinkle

Standard

Trodde ni att jag gett upp jakten på stans bästa cupcake? No no I tell you, jag kämpar tappert vidare, cupcake för cupcake. Idag var det Sprinkles tur. De hävdar att de är världens första cupcakesbageri och att deras cupcake alltså är originalet. De har länge varit väldigt stora på USA:s västkust och ganska nyligen öppnat i New York på Lexington och 60:e gatan, precis vid Bloomingdales.

Det här var utan tvekan den bästa cupcake jag ätit här, och kanske ever. Jag tog en med smaken ingefära/citron och den var vansinnigt god. Vi kan ha en vinnare i Sprinkles.

Museum mile

Standard

Idag har jag besökt inte mindre än fyra museum, många av New Yorks stora museum ligger som ett pärlband längs Femte avenyn och Central Park. Men om jag ska vara ärligt så var det bara ett som jag verkligen betalade inträde för och tittade på utställningarna och det var Museum of the city of New York. Jag var där för 11 år sen och tyckte mycket om det. Idag var det lite av en besvikelse då det genomgår stora renoveringar och det fanns inte så mycket att titta på. Jag tyckte bäst om filmen man fick se om hur New York har växt fram från mitten av 1600-talet och fram tills idag.

På Guggenheim tog jag en svängom i museibutiken.

På The Metropolitan museum drack jag en kaffe på trappan och lånade sedan toaletten.

På The Whitney museum gjorde jag faktiskt ingenting utom att gå förbi.

 

Conservatory Garden

Standard

Jag hittar nya smultronställen varje dag och det här är verkligen ett sådant. Allra längst upp i högra hörnet av Central Park ligger Conservatory Garden. Det här är mer en välanlagd trädgård i fransk, italiensk och engelsk stil än en park. Otroligt fin, något liknande finns nog inte att hitta här på ön.

Ingången sker genom Vanderbilt Gate på 5:e avenyn och 105:e gatan.

Trädgården är officiell tyst zon och plats för många fotograferingar och bröllop.

Eleni’s

Standard

Eleni’s rosa butik ligger i Chelsea Market i Meatpacking District. De har dels cupcakes men framförallt har de dekorerade kakor av olika slag och former. Nog inte så gott, men fint att titta på.

Den här choklad-cupcaken var god, men inte så mycket mer än så. Ja, jag börjar bli kräsen nu.

The Corner Deli

Standard

Den här lilla tacokiosken är nog, för svenskar som varit i New York, mer känd som den hippa restaurangen La Esquina som lite hemligt gömmer sig bakom en bakdörr, genom köket och ner i källaren under delin.

Men det är också just en alldeles vanlig taco-deli där man för 4 dollar får en lysande liten taco med god marinerad köttröra. Nej, det ser inte så gott ut, men det var det.

Jag har regn hos mig

Standard

Tänk att vi var så nära att åka till stranden idag. Efter lunch började det dugga så smått och sen öppnade sig himlen och det har totalt öst ner regn hela eftermiddagen. Bra dag för shopping och jag har köpt inte mindre än tre nya väskor.

Taxibilar är hårdvaluta i sånt här väder och det är inte ovanligt att folk börjar bråka om vem som egentligen var först.

När det regnade som värst bestämde jag mig för att gå hem. Men det regnade alldeles för mycket och mitt paraply låg förstås hemma. Jag tog ett stopp på Le Pain Quotidien och åt en varm linssoppa, ganska otippat om du frågat mig i morse.

Ganska snart blev jag rastlös och bestämde mig för att ge mig ut i regnet och springa de 200 meterna hem, hur blöt jag än blev. Och blöt blev jag.

Peels

Standard

Om man går över gatan till vänster så hamnar man på Gemma, går man istället till höger och hörnet av Bowery och East 2:nd så hamnar man på charmiga Peels. Så gjorde vi i morse.

Bröderna B länsade stället på flapjacks och lönnsirap, medan jag nöjde mig med en lite mer blygsam biscuit med avokado och bacon.

Peels är som sagt väldigt charmigt och väldigt populärt. För ett par veckor sen kunde man se stjärnskådisen Ryan Gosling och hans hipsterhund hänga här med ett gäng fans och paparazzis i hälarna.

Morgonstund har guld i mund

Standard

Jag har kommit fram till att jag gillar New York allra bäst på morgonen. När luften fortfarande går att andas, trottoarerna är tomma sånär som på männen som spolar dem rena framför restaurangerna och det finklädda folket som med en kaffe i handen och en mobilsnäcka i örat är på väg till kontoret.

Det känns som en annan stad just de där timmarna fram till att solen steker på som värst och myllret sätter fart på allvar. Fridfull och ren på något sätt, även om ingetdera egentligen stämmer. Det larmar och har sig redan tidigt på morgonen, och ren, well, istället för utspritt över gatorna ligger, för det mesta i alla fall, alla sopor samlade i säckar, i mindre berg längs gatorna.

Dessutom så verkar New York-borna ha ett strålande morgonhumör och det kan man ju inte mer än gilla.