Månadsarkiv: juli 2011

Vinlurre på B Bar

Standard

Jag gillar verkligen B Bar. Tidigare har jag bara varit där på kvällstid när det är betydligt mer folk. På tisdagar har de gay-klubb till exempel, då ser det inte ut som det gjorde under lunchen idag. Men eftersom det här stället ligger knappt 100 meter från där jag bor så passade jag på att ta en vinlunch i deras trädgård idag. Det är absolut inte sista gången jag är där i sommar, det är jag helt säker på.

Flushing, Queens

Standard

Efter drygt 30 minuters tunnelbaneresa österut så hamnar man i Queens, eller Queens hamnar du i snabbare än så men närmare bestämt i Flushing, Queens. Det är verkligen inget att skriva hem om men nu råkade jag ha ett ärende där, så dit åkte jag. Och som ett tecken så öppnade sig himlen och regnet började ösa ner när jag kom dit.

Och nej jag såg inte röken av varken Fran Fine eller den där Bridal-shoppen hon fick sparken från.

It’s an obsession

Standard

Ni vet ju hur jag är med tv och så. Den supergulliga damen hade ju fixat kabel-tv bara för min skull. Redan när hon skulle visa den för mig så krånglade den, så hon satt med supporten i en timme och sen funkade det. Sen dess har det inte funkat skulle man kunna säga. Ibland funkar den, ibland inte, ibland efter en reboot på 30 minuter.

Just ikväll funkar tv:n, det i kombo med en heldag på stan, en avstickare till Flushing i Queens och regn regn och regn så blir det en hemmakväll framför tv:n för mig. Gott så.

The best chocolate cake in the world

Standard

Det här söta lilla stället på Spring street i SoHo påstår sig ha världens godaste chokladkaka. Det har de inte. Den är god, mycket god. Mörk chokladkräm mellan chokladmarängiga lager, inte illa alls. Men inte lika god som den på Duvanders konditori i Kristianstad, så ni vet.

Whole Foods Market

Standard

Som sagt så ligger världens bästa matvaruaffär Whole Foods två gator från där jag bor, på Bowey/East Houston. Deras idé är nyttigt och ekologiskt. Billigt tror jag inte är med nånstans, men what the heck, njutningen av gå omkring där inne och titta och känna och lukta är värt varenda cent.

Williamsburg Bridge

Standard

I sin rosa och gråa stålkonstruktion är den inte på långa vägar lika vacker som sin granne Brooklyn Bridge, men Williamsburg Bridge har ändå sin charm. Ruffig och kaxig på nåt sätt. Den började byggas 1896 och har 8 bilfiler, två tågrälsar, cykel och gångväg. Bron är 2227 meter lång och befinner sig 41 meter över vattnet.

East River Park

Standard

Återigen var jag uppe med tuppen, vilket jag gillar än så länge, dagarna blir så mycket längre. Klockan sex snörade jag på mig joggingskorna och gav mig ut på en långpromenad i ett uppfriskande nästan höstlikt morgonväder. 25 grader och svalkande briser höll mig sällskap på en promenad i broarnas tecken.

Jag gick ner till Williamsburg Bridge och gick över den till Brooklyn-sidan för första gången.

Från Williamsburg Bridge har man en fantastisk utsikt över de andra två broarna, Manhattan Bridge och Brooklyn Bridge och även över Financial District. Om man brukar glömma vilken bro som är vilken och vilken ordning de kommer i så kan man tänka på BMW; Brooklyn, Manhattan, Williamsburg.

Sen vände jag och gick tillbaka, fortsatte ner genom Chinatown ner till Manhattan Bridges brofäste.

Sen följde jag East River Park tillbaka norrut till 6:e gatan där jag sedan gick genom Alphabet City tillbaka till Bowery. Överallt längs vägen mötte jag andra motionärer och överallt stod kineser och morgongymnastiserade.

Den svalkande vinden längs vattnet och storslagenheten i vad man ser gjorde att endorfinerna sköt i höjden och en sån lycka över att jag är här sköljde över mig.

Good Burger

Standard

Jepp. Hamburgerhak som stoltserar med olika recensioner där de sägs vara bästa burgaren i New York är många. Ett av dem är Good Burger. Just den som jag testade ligger vid Union Square.

Jag slog till på deras standardburgare med pommes och jordgubbsmilkshake. Närmare 13 dollar fick jag betala för kalaset. Burgaren var verkligen supergod, de grillar den först när du beställt och köttet var grymt gott. Milkshaken var också god, även den gjordes på beställning med riktiga jordgubbar. Pommesen däremot kunde jag skippat, de smakade som vilka Donken-pommes som helst. Jag åt bara några stycken.

Hur den här burgaren står sig i konkurrensen med de andra ”bästa burgarna i stan” kommer att visa sig under sommaren.

These shoes were made for sitting down

Standard

Ibland behöver en tjej på 183 centimeter 12 centimeter höga klackar. Till exempel om man är ensam hemma i ett kök utan stolar och måste komma åt nåt på översta hyllan. Bara som ett exempel. Jag som har storlek 45 i skor kan i stort sett inte köpa skor i Sverige, inte utan att de kostar mig en månadshyra. De här skorna och två par till fick jag för totalt 24o kronor.

En perfekt söndag

Standard

Efter all väntan och förväntan inför den här resan så trodde jag att det skulle spritta i hela kroppen och att jag skulle vara helt uppe i varv och uppfylld av eufori när jag äntligen kom hit. Men konstigt nog så känner jag mig bara fullkomligt nöjd och harmonisk. Istället för att vara tokenergisk så upplever jag bara ett lugn över att jag är där jag ska vara. En ganska märklig känsla faktiskt.

Idag har det varit en värme som varit hanterbar och med små vindar som fläktat skönt. Jag gjorde vad man gör bäst en söndag. Upplever stan till fots.

Fötter som ska vandra längs långa avenyer bör vara glada och välskötta. Därför började jag med ett par timmar på Lulu’s nails och fick pedikyr och manikyr.

Med fina fötter fortsatte jag upp till Union Square. Jag spenderade ett par timmar på Forever 21 och på Filenes Basement, men jag hade ingen shoppinglycka just där idag.

I Union Square Park satte jag mig och åt lunch. Jag testade ett av alla de där ställena i stan som säger sig ha stans bästa burgare. Återkommer med recension. Sen satt jag där en god stund och tjuvlyssnade på andras konversationer och surfade med gratis Wifi som finns i nästan alla New Yorks parker.

Jag fortsatte sedan västerut på 14:e gatan till jag kom till 7th avenue, där vände jag söderut igen och gick ner mot West Village.

Vid det här laget hade solen tittat fram och det var akut läge för gelato.

West Village är väldigt lummiga kvarter, otroligt mysigt att bara strosa omkring.

På basketplanen vid West 4th street stannade jag ett tag och engagerade mig i basketmatchen som pågick.

Söndagen tänker jag avsluta på Angelika Film Center, som ligger nära mitt kvarter. Det är en biograf som visar mycket independentfilm. Jag ska se Woody Allens nyaste film Midnight in Paris, som redan dragit in mer pengar i USA än någon av Allens tidigare filmer.

East Village by morning

Standard

Jag känner mig inte särskilt jetlaggad och sover bra, förutom att jag vaknar ganska tidigt på morgonen. I morse passade jag på när temperaturen bara låg och lurade på 30-strecket att ta en tretimmars promenad i East Village. En söndagmorgon mellan 7 och 10 är det ganska öde. Kontrasterna i området blir uppenbara när handlarna som spolar trottoarer och sopar bort skräp utanför sina butiker måste gå slalom mellan uteliggarna som ligger rakt på trottoarerna och sover.

Detta bildspel kräver JavaScript.