Inget att skriva hem om

Standard

First thing first resonerade vi och gav oss efter ett stopp hos manikyristen ut på en shoppingtur. Ni vet hur det blir, man ska bara chilla, glida runt och titta i lite  butiker. Sen ramlar man hem genom dörren 8 timmar senare med händerna fulla av kassar, med fötter som är smutsiga och ömma och kroppar och huvud som värker av trötthet. Men det ser fint ut på bilderna i alla fall, och det är ju det som är det viktiga i det här sammanhanget. Här följer några av dagens höjdpunkter:

Här står jag till exempel i Washington Square och håller i en lyktstople. (ganska äckligt vid närmare eftertanke)

I samma park bara ögonblick senare säger jag något så vansinnigt roligt att Lisa brister ut i ett skratt.

Vid lunchen på Delicatessen i SoHo är det bistrare miner. Förmodligen för att Lisa är nära hungerdöden och jag insisterar på att fota maten innan hon får börja äta. Sådant är livet med en lifestyle-blogger. Men Cobbsalladen vi åt var både fin och god och således värd besväret.

Ja, ok. Idag var kanske inte världens mest spännande dag. Men vi hade ganska god tur med shoppingen och jag lovar att det blir en händelserik vecka framöver. Varenda dag har vi planer på saker som jag aldrig gjort i den här stan förut. Stay tuned!

Wake up and smell the coffee

Standard

Klockan sju på morgonen, precis när den öppnar, kan vara enda chansen på hela dagen att få uppleva en helt folktomt Highline. Spring hela vägen upp till 30:e gatan, och sen tillbaka längs vattnet. Inhandla världens bästa 5-dollarsfrukost på Amy’s Bread i Chelsea Market. Upprepa efter behov.

Utvilade och höga på livet. Frågor på det?

Spice Market

Standard

Jag vet ju hur mycket ni älskar när jag bloggar om mat så det är väl lika bra att vi sätter igång omedelbart. Semesterns första middag intogs på populära Spice Market i Meatpacking. Uteservering, varma vindar, grym mat och people gazing i absoluta världsklass. Sen att jag var så trött att jag knappt kunde sitta upprätt är ju en annan historia.

Vi ses på andra sidan

Standard

Nu är vi på Arlanda och ska strax boarda. Det här är förresten Lisa, min partner in crime de första två veckorna. Lisa är en av de smartaste människor jag känner och vet dessutom hur man roar sig som ingen annan. Bra kombo!

20120701-091012.jpg

Vill också passa på att tacka personen som messade mig halv fem i morse och som är orsaken att jag faktiskt är på flygplatsen nu, eftersom jag GLÖMDE att ställa väckarklockan. Panik! Men all’s well that ends well. Vi ses hörrni!

Let’s go!

Standard

I morgon vid den här tiden sitter jag, för tredje gången på ett år, på ett plan till New York. Fyra nya veckor, ny stadsdel, ny lägenhet , nya planer och nytt resesällskap. Men förhoppningsvis också samma gamla New York, samma känsla av att vad som helst kan hända och samma bubblande eufori av att än en gång få åka dit och leka. Ni hänger väl med här i sommar också va?

20120630-094434.jpg

20120630-094453.jpg

Återigen det här med värmen

Standard

Så här skrev jag om värmen inför resan förra året och jag kan nästan göra en copy paste på inlägget i år:

– Oj, sommar i New York? Du vet att det är skitvarmt där då va?

Så säger vänner och bekanta som varit i New York bekymrat och lägger huvudet på sned. Ja jo, det är skitvarmt. Eller skitvarmt är ett understatement. Det är hett som i helvetet.

Om jag hade kunnat ta ledigt en månad från jobbet i oktober så hade jag självklart förlagt semestern då istället. Min bransch funkar dessvärre inte så. Men det här blir femte gången jag är i New York på sommaren och jag har aldrig upplevt det som så himla jobbigt. Eller well, jag var i Washington för ett par år sen på årets varmaste dag, och visst, svetten rinner längs ryggen och du hinner inte äta glassen du köpt innan den runnit bort, men hellre det på semestern än 13 grader och snålblåst som svensk sommar gärna bjussar på.

Nästa vecka ska det bli runt 30-35 grader varmt i New York. Lägg till runt 70% luftfuktighet så inser ni att det kommer att bli som att gå in i en vägg. Det känns lite som att någon går framför dig och blåser dig i ansiktet med en hårfön. Det finns dock inget som kunde bekymra mig mindre. Jag har haft en månad av svensk sommar nu och har en till när jag kommer hem,  att behöva vara 4 veckor i ett svettigt New York är kanske det minsta problemet jag kan tänka mig. Jag får väl hålla kroppstemperaturen nere med obscena mängder frozen Margaritas om det skulle skita sig.
Även om såklart en krispig höst vore att föredra. Men det får bli en annan gång.