En perfekt söndag

Standard

Efter all väntan och förväntan inför den här resan så trodde jag att det skulle spritta i hela kroppen och att jag skulle vara helt uppe i varv och uppfylld av eufori när jag äntligen kom hit. Men konstigt nog så känner jag mig bara fullkomligt nöjd och harmonisk. Istället för att vara tokenergisk så upplever jag bara ett lugn över att jag är där jag ska vara. En ganska märklig känsla faktiskt.

Idag har det varit en värme som varit hanterbar och med små vindar som fläktat skönt. Jag gjorde vad man gör bäst en söndag. Upplever stan till fots.

Fötter som ska vandra längs långa avenyer bör vara glada och välskötta. Därför började jag med ett par timmar på Lulu’s nails och fick pedikyr och manikyr.

Med fina fötter fortsatte jag upp till Union Square. Jag spenderade ett par timmar på Forever 21 och på Filenes Basement, men jag hade ingen shoppinglycka just där idag.

I Union Square Park satte jag mig och åt lunch. Jag testade ett av alla de där ställena i stan som säger sig ha stans bästa burgare. Återkommer med recension. Sen satt jag där en god stund och tjuvlyssnade på andras konversationer och surfade med gratis Wifi som finns i nästan alla New Yorks parker.

Jag fortsatte sedan västerut på 14:e gatan till jag kom till 7th avenue, där vände jag söderut igen och gick ner mot West Village.

Vid det här laget hade solen tittat fram och det var akut läge för gelato.

West Village är väldigt lummiga kvarter, otroligt mysigt att bara strosa omkring.

På basketplanen vid West 4th street stannade jag ett tag och engagerade mig i basketmatchen som pågick.

Söndagen tänker jag avsluta på Angelika Film Center, som ligger nära mitt kvarter. Det är en biograf som visar mycket independentfilm. Jag ska se Woody Allens nyaste film Midnight in Paris, som redan dragit in mer pengar i USA än någon av Allens tidigare filmer.

East Village by morning

Standard

Jag känner mig inte särskilt jetlaggad och sover bra, förutom att jag vaknar ganska tidigt på morgonen. I morse passade jag på när temperaturen bara låg och lurade på 30-strecket att ta en tretimmars promenad i East Village. En söndagmorgon mellan 7 och 10 är det ganska öde. Kontrasterna i området blir uppenbara när handlarna som spolar trottoarer och sopar bort skräp utanför sina butiker måste gå slalom mellan uteliggarna som ligger rakt på trottoarerna och sover.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Middag på Cafeteria

Standard

Igår kväll träffade jag Johan och Per som jag känner från Stockholm, som också råkar semestra här just nu. Tillsammans med deras kompis Jodi drack vi drinkar tvärsöver gatan från mej på Bowery Hotel, sen middag på Cafeteria i Chelsea och sedan vidare till Vynl där världshistoriens starkaste frozen margarita fick avsluta kvällen.

Marknad i SoHo

Standard

Efter frukosten gick vi en runda på stan och gjorde lite ärenden. På Broadway i SoHo hade de marknad. Jag hittade ett par fina solglasögon eftersom jag glömt mina i Sverige. Dessutom så investerade vi i vad som kan vara sommarens bästa köp, solfjädrar. Ovärderliga i hettan, som visserligen är snäppet snällare idag än igår. 12 kronor kostade dom, lätt värt och dessutom lite elegant där man går fram och viftar som en geisha. Svår träningsvärk i handleden är att vänta.

Hemmastadd

Standard

Nu sitter jag vid köksbordet och äter lunch. Lyxigt nog ligger världens bästa matvaruaffär Whole Foods bara två gator bort. Allt har gått bra med lägenheten, det känns jättebra. Den är enorm. Inte minst efter att varit en natt hos Hanna och hennes rumskompisar som bor som de flesta unga New Yorkers, centralt, men trångt och litet.

Jag går omkring här på gatorna nu och väntar på att det ska slå in. Att jag ska bli överväldigad över att jag är här nu. Men det känns bara som att jag alltid har varit här, inte alls som att det är två år sen sist. Kanske har jag inte riktigt fattat det än.

Här är min lilla plats på jorden för tillfället. Bowery och East 2:nd. På femte våningen i det höga huset i mitten.

Lovely day med Hanna och Apoliva-tjejen

Standard

Hanna lärde jag känna här i New York för 11 år sen när vi båda jobbade som au pairer här. Hanna har dock stannat kvar i USA och är nu så nära en äkta New Yorker man kan komma med ett drygt decennium i stan.

Vi gick til Lovely Day på Elizabeth street och åt middag, där satt också kvinnan från Apolivareklamen. Hon blir alltså mitt första celebspan här på Manhattan, en svensk tjej från Apoteket-reklam. Fancy värre. Jag hoppas kunna dra in några större namn innan sommaren är slut. Hanna berättade dock att Alicia Keys bor i huset mitt emot hennes, bara en sån sak.

Back in the New York groove!

Standard

Den som beskrev New York-värmen just nu som att nån går framför dig med en hårfön på högsta speed var ganska spot on. Men vi väljer väl glädje i det här och konstaterar att det faktiskt fläktar, 40 gradig luft.

Man kan försöka fånga en taxi i New York. Sen kan man försöka fånga en taxi i midtown i rusningtrafik i 40 graders värme med tre resväskor. När man väl får tag på en så är det en variant utan AC. Jag överdriver inte när jag säger att jag aldrig svettats så mycket i hela mitt liv, mil-löpningar inräknat. När jag väl klev ur taxin så kändes värmen på gatan som en sval bris.


(Bjussar här på mig själv dränkt i svett, men glad att äntligen fått tag på en taxi.)

Nu sitter jag på Think Coffe på Bowery och svalkar mig och ska snart bege mig till lägenheten som ligger precis här och få nycklar och sånt. Kvinnan jag hyr av ska inte åka till Sverige förrän i morgon så jag ska möta upp min kompis Hanna som bor några blocks härifrån i SoHo och sova första natten hos henne.

Resan gick superbra och jag har nog aldrig blivit så lätt insläppt i NÅGOT land någonsin. Dessutom så var tulltjänstemannen supertrevlig, vilket kan göra honom till den första i världshistorien i sitt slag. Min resväska var dessutom först på bandet. Från det att planet landat tills jag var utanför flygplatsen gick det nog 20 minuter.

Vi ses på andra sidan!

Standard


Jag kan faktiskt inte riktigt förstå att tiden verkligen är inne. Att jag ska få göra det här på riktigt. Nu.

I januari bestämde jag mig för att spendera sommaren i New York. I februari bokade jag lägenheten och flygbiljetten. Det har varit 5 långa månader av väntan och längtan. 5 månader som kanske inte varit en promenad i parken och då har det varit skönt att ha den här resan att se fram emot.

När jag kommer tillbaka är det nästan höst, en höst som i dagsläget innehåller en del frågetecken. Och så får det vara. För en enda gångs skull ska jag bara försöka leva i nuet, när nu nuet råkar vara av ett sådant slag att man vill leva i det. Wish me luck!

Packar lätt

Standard

Jag tänkte så här: Jag tar med mig en stor resväska men knappt nåt i så att det finns plats att shoppa mycket där och komma hem med två fulla väskor sen.

Intentionen:

Den verkliga mängden som ligger på soffan nu och ska packas ner i resväskan:

Om nån undrar hur många klänningar man egentligen behöver ha med sig för 5 veckor så är min uppskattning 14 stycken. Jag får köpa fler där om det skiter sig.

Men vad ska du GÖRA i New York?

Standard

Jag ska skriva, läsa, springa över broarna, dricka breakfast mimosas, leva mitt liv som i en film, sjunga med, handla snittblommor, vara modig, cykla längs Hudson River, prata med främlingar, göra nya bekantskaper och återupptäcka gamla, vara klyschig, dansa, sitta på brandtrappan i skymningen och se Empire State Building tända sina lampor, slösa, göra och säga banala saker, skratta, äta cinnamon raisin bagels med för mycket cream cheese, springa på världskändisar i snabbköpet, pruta på fula saker jag har råd med, vara dumdristig, överdriva min amerikanska accent, titta på folk, låta mig bli tittad på, skrika ”I’m the king of the world” från fören på Staten Island-färjan, beställa hem mat mitt i natten, säga ja utan att ha förstått frågan och låta mig svepas med utan tanke på konsekvenser.