Vi gjorde ett nytt försök på takbaren Ink 48 på Kimpton hotel och den här gången gick det bättre. Det här hotellet ligger lite avsides på 11:e avenyn vilket gör att det inte är stans bästa utsikt, (fortfarande fantastisk dock) men i gengäld så behöver man inte armbåga sig fram utan kan slå sig ner i lugn och ro och njuta av ljumma vindar, goda drinkar och hisnande vyer.
Den här stan är som gjord för att posa i, det är omöjligt att låta bli.
Ett ställe som jag brukar undvika så långt det går är Time Square. Men om man aldrig varit där innan så är det ett måste att uppleva by night. Det är miljarders med människor där mitt i natten, butikerna är öppna, så mycket neonljus att det är ljust som mitt på dagen och allmän kalabalik. Det är en rätt mäktigt om än kitchig upplevelse och helt omöjlig att göra rättvisa på bild. Och om det verkligen finns en plats i den här stan som aldrig sover så är det den här.
I morse promenerade vi ner till South Street Seaport för att köa oss till billigare Broadway-biljetter. TKTS säljer kvällens osålda musikalbiljetter till halva priset och är alltid ett hett turisttips, men än bättre är att välja deras South Street-location istället för den vid Times Square. Där är det dels lugnare och mindre folk och dels kan du köpa biljetter till morgondagens matineér och inte bara till kvällens föreställningar. Vi var där i tid, hamnade först i kön och behövde bara köa i någon timme.
Nu är vi ägare till toppenbra platser på kvällens förställning av Mamma Mia på The Wintergarden Theater och till morgondagens Billy Elliot som matineé. Jag har velat se Billy Elliot i flera år men det har alltid varit superssvårt att få biljetter. Eftersom vi ändå köat och eftersom biljetterna var halva priset (fortfarande inte billigt, det är dyrt att gå på musikal på Broadway), så slog vi till på två föreställningar. Jag ser väldigt mycket fram emot det här!
Då var det redan augusti. Tiden tycks verkligen gå fortare och fortare samtidigt som det på något sätt har blivit vardag här nu. Så mycket vardag det kan bli när dagarna är fulla av aktiviteter i världens coolaste stad. Men det är de små sakerna som jag nu gör utan att fundera. Som att sätta nyckeln i låset till lägenheten, hitta rätt temperatur i duschen, navigera sig i tunnelbanan, dricksa, att inte längre bli helt tagen av att bara kliva ut på gatan eller att se Manhattans skyline.
Men varje dag, flera gånger om dagen så tänker jag: ”Exakt just NU sitter jag på en bänk på West 4th street. Exakt just NU springer jag över Brooklyn Bridge”. För jag vet att snarare än jag vill tänka kommer allt det här bara vara minnen och historier att återberätta.
Jag är förvånad hur mycket jag lyckats koppla bort att det finns en verklighet utanför min lilla värld här. Sånt som gått och tyngt mig dagligen under våren fram tills jag åkte hit dyker upp i mitt medvetande ett par gånger i veckan, men försvinner lika snabbt. Det är väldigt skönt även om jag förstår att det blir ett hårt uppvaknande när allt det här är över.
Jag har knappt gjort en tredjedel av resan och jag har haft så roligt och hunnit med så mycket. Så mycket att resten nästan är en bonus. Jag har fortfarande ett par besök kvar som jag ser mycket fram emot och fortfarande en del saker kvar jag vill göra. Jag ser och upplever nya sidor och delar av stan hela tiden och blir mer kär i New York för varje dag som går och vill nog aldrig att det här ska ta slut.
Efter ett besök på mysiga Chelsea Market i Meatpacking District så passade vi på att promenera längs hela The High Line från 14:e gatan upp till 30:e. The High Line som öppnade först 2009 är en gammal järnväg som stått oanvänd i många år tills ett sällskap som heter ”Friends of the Highline” sett till att en helt ny och unik park byggts av den gamla järvägen, 10 meter upp i luften.
Jag är så otroligt imponerad av hur arkitekterna har sparat känslan av den gamla järnvägen och blandat med ny design. Växterna och blommorna ser ut som att de bara slumpartat råka växa just där, som det ju ser ut på gamla övergivna järnvägar, men så är det såklart inte.
Det är kontrasterna mellan gammalt och nytt, fult och fint som slår en mest när man går genom parken och tittar sig omkring på staden runt om den.
Vid 17:e gatan kan man sätta sig och titta ner på 9:e avenyn genom ett fönster som om den vore ett skådespel. Vilket den ju på sätt och vis är.
Folkmyllret är ju såklart en av de saker som jag tycker om med New York. Lika mycket som jag avskyr folkmassor i Stockholm gillar jag dem här. Men ibland blir det bara för mycket. Som vid 34th och 7th vid 18-tiden en måndag. Det här är alltså bara en vanlig trottoar med folk minding their own business, på väg ingenstans.
Kul grej jag just insåg när jag var nere i delin i mitt hus. Roliga talkshowvärdarna Jimmy Fallon och Stephen Colbert har fått egna smaker på Ben & Jerry-glass. Det enda som kan vara bättre än glass och tv var för sig måste ju vara glass och tv i ett! Efter stor ambivalens valdes Fallons glass med potatischips framför för Colberts med våfflor.
Den var ganska god, det är ju ändå Ben & Jerry, men det här med chipsen alltså….det var kanske ingen hit.
Om ni undrar varför jag envisas med att gå ut och springa i värmen så kan det faktum att den här bloggen håller på att bli en kak- och matblogg vara en ledtråd.
Idag gick jag förbi det som tidigare var Vesuvio Bakery på Prince St i SoHo, där har nu ett nytt ställe som heter Bird Bath Bakery (konstigt namn) öppnat, och herregud vilka kakor de hade. Det finns få bakverk som slår riktigt goda chocolat chip cookies i min bok. Dessutom så får man 15% rabatt om man anländer till butiken på cykel.
New York-borna älskar sina kylda drycker så här på sommaren. Juice- och smoothiebarer finns i massor och att dricka kaffet på is är mer regel än undantag.
Mot slutet av min löprunda i morse stannade jag för en liquid breakfast på Liquiteria på 11:e gatan och 2:nd avenue.
Morgonens löprunda handlade mest om att försöka springa i skugga så mycket som möjligt. Jag kom inte ut förrän åtta och då var temperaturen redan upp i närmre trettio grader och morgonsolen var stekande het. Den här värmen stör mig för övrigt inte alls, jag njuter av den, utom just när jag ska springa då kanske.
Jag sprang österut till East River Park och följde sedan East River norrut till 34:e gatan och sen tillbaka längs 2:nd avenue. En ok runda men det var egentligen lite för varmt för att springa.
Emmas New York 